I går fick jag min tidning från facket, DIK. Jag har gått med i facket redan nu, då får man "logopednytt" samt en annan tidning som handlar om hela DIK. Bra och kul att hänga med redan nu.

I alla fall stod det en artikel om två tjejer som kommer bli legitimerade logopeder nu efter nyår och deras examensarbete. Dem bestämde sig för att göra ett examensarbete om AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) på ett barncenter i Tanzania. Dem var i en stad som hette Moshi som ligger i närheten av Kilimanjaro. Där arbetade dem med två barn som hade samma funktionsnedsättning, cerebral pares med olika metoder av AKK och hur det fungerade.

Det är så stora kontraster på hur dem arbetade där och vad som händer här hemma i Sverige. I Tanzania finns det 1 legitimerad logoped. Det är vanligt att dessa barn med funktionsnedsättning blir utstötta och inte får den hjälp som dem behöver. Man kan faktiskt ha ett språk, även om det inte är ett talat.

Detta gör mig sjukt inspererad och jag skulle själv vilja åka någonstans och jobba med precis samma sak. AKK är det jag vill hålla på med i framtiden och att göra någonting sådant här skulle vara otroligt inspirerande.

Jag har ändå bestämt mig för att åka utomlands när jag är klar med utbildningen och jobba med någon organisation t.ex. "operation smile" och arbeta med barn som har läpp-, käk- eller gomspalt. Då är arbetet med AKK redan inbakat eftersom dessa barns talutveckling redan har hämmats p.g.a. spalten.

Det är detta jag måste ha i tanken när jag går igenom helveteskurser i lingvistik och röstkurser som egentligen inte intresserar mig så.

Det här är mitt mål!